Arvsanlag

Varje cell har kromosomer. De är som små kroppar som har information som styr våra biologiska egenskaper, till exempel om vi ska ha stor eller liten näsa. Varje kromosom innehåller många gener. Människan har ungefär 100 000 gener! Vi har 46 kromosomer som bildar 23 kromosompar. En kromosom är uppbyggd av DNA. DNA bär på arvet. Arvet är de biologiska egenskaper som vi ärvt av våra föräldrar. Det är könskromosomer som bestämmer vilket kön en ny individ får. I en mans kromosompar finns ett udda par. det är XY-kromosomen. Y är mycket mindre, och innehåller arvet för att bli en pojke. Kvinnans celler har två X-kromosomer. Mannens kromosomer är hälften X och hälften Y. Spermien och ägget har 23 kromosomer vardera. När en spermie smälter ihop med ett ägg blir kromosomantalet 46. Hälften av mannens spermier innehåller en Y-kromosom, och hälften innehåller en X-kromosom. Om en spermie med en X-kromosom smälter ihop med ett ägg blir individen en flicka, och om spermien har en Y-kromosom blir den nya individen en pojke.

Gregor Mendel

Gregor Mendel föddes 1822 i Österrike. Han kom på hur arvsanlagn slumpmässigt delas ut genom att experimentera med olika arter av ärtor. Mendel, som dog 1884, ses idag som fadern till genetiken.

Reginald Punnett

Reginal Punnett föddes 1875 i England,och blev en framstående och känd genetiker. mest känd var han för att ha uppfunnit Punnettkvadraten. Punnett dog 1967.

Friedrich Miescher

Friedrich Miescher föddes 1844 i Schweiz. Han var en av de första att forska om DNA. Han var en känd biolog, och dog 1895.

Rosalind Franklin

Rosalind Franklin var en känd fysiker från England. Hon föddes 1920 i England. Hon forskade om molekyler och kristaller. Hon var känd för att bidra till bestämmelsen om DNA-moleylens uppbyggnad. Hon dog ung 1958 på grund av dålig arbetsmiljö.

Opiumkriget

Opiumkriget

I Kina tyckte regeringen att opium var farligt och ohälsosamt. Så de bestämde att all handel med opium skulle förbjudas. Men Engelska skepp smugglade fortfarande in opium i landet och sålde till Kinas befolkning. Engelsmännen mutade tullarna, och smugglade opiumet i lådor. Det här var i mitten av 1800-talet. En minister som hette Lin Zexu samlade flera krigsfartyg och kinesiska soldater, och åkte till Kanton, den enda staden i Kina som utlänningar fick besöka. Där gick de till engelsmännens magasin, och bar ut varenda låda opium. De slängde lådorna i havet. De förstörde mer än 20 000 lådor opium! De var värda sammanlagt 6000 dollar. De engelska köpmännen klagade till den engelska regeringen. Då skickade england sexton brittiska krigsfartyg med sammanlagt 4000 soldater till kina, och krävde att få pengar för allt opium som hade förstörts. Kinesiska flottan och Brittiska flottan drabbade samman i en väldigt ojämn strid. Efter mindre än en timme hade Englands flotta skjutit sönder de Kinesiska skeppen. Sedan fortsatte den engelska flottan och bombardera den ena hamnstaden efter den andra. Till slut gav Kinas kejsare upp, och England tog Hongkong som en koloni. Utländska köpmän fick besöka flera andra Kinesiska hamnar. Kina fick också betala tolv miljoner dollar till England. Så mycket hade det kostat att skicka de brittiska skeppen till Kina. Efter opiumkriget var det oroligt i Kina. Bönderna protesterade, och det tog flera år för Kinas soldater att besegra de. Hongkong blev inte befriat förrän 1997.

Engelska opiumfartyg.              Lin Zexu förstör opiumlådor.

 

Kända personer inom Biologi

Rosalind Franklin
Rosalind Franklin föddes 1920 i england. hon var en känd brittisk fysiker, känd för hennes verk om molekyler och kristaller. Hon var också känd för att ha varit med och upptäck DNA-moekylens uppbyggnad. På grund av att hon jobbade i farliga miljöer dog hon bara 38 år gammal, år 1958.

Friedrich Miescher
Friedrich Miescher föddes 1844 i Schweiz. Han blev en framstående biolog, och var en av de första att forska om DNA. Friedrich Miescher dog 1895.

Reginald Punnett
Reginald Punnett föddes 1875, och jobbade mycket inom genetik. Han blev en mycket känd Brittisk genetiker, nör han uppfann Punnettkvadraten. år 1910 grundade han Journal of Genetics tillsammans med William Bateson. Reginald Punnett dog i januari 1967.

Industriella Revolutionen

Industriella revolutionen

Industriella revolutionen var en tid under mitten av 1700-talet till början av 1900-talet. Många nya uppfinningar upptäcktes, och mycket i människors liv förändrades.

Somliga tycker att själva industrialismen började i england när James Hargreave uppfann en sorts automatisk spinnrocka under mitten av 1700-talet, som fick namnet Spinning Jenny.

Från att folk ägde egen mark och odlade all sin mat, och bodde fridfullt på landet som bönder, tog historien en dramatisk vändning. Nu började rikare människor ta kontroll över all mark. Då fick folk bo i hyreshus i stora städer, där de rikare ägde stora hus med spinnmaskiner, dit folk gick och jobbade. På så sätt tjänade man pengar. Livet i spinnhusen var ofta jobbigt och ludd från bommulstrådarna fastnade i lungorna. Bara de rika hade det behagligt. Många arbetare strejkade för högre löner. Vissa lyckades, andra inte. Saker som uppfanns under Industrialismens genombrott var t.e.x ångmaskinen, ånglok, spinnmaskiner, och glödlampan.

Industrialismen var en väldigt svår tid för människor. Gatorna och husen var smutsiga och många dog tidigt av sjukdomar. Senare uppfans avlopp och vattenrening, och då minskade sjukdomarna drastsiskt. Från att industrialismen började i storbrittanien spred revolutionen sig senare till andra länder, först europa, sen till USA och sen till resten av världen.

Idag ses Industrialismens genombrott som en mycket viktig händelse. 

Industriella revolutionen

Industriella Revolutionen

Industriella revolutionen var en tid under mitten av 1700-talet till början av 1900-talet. Många nya uppfinningar upptäcktes, och mycket i människors liv förändrades.

Somliga tycker att själva industrialismen började i england när James Hargreave uppfann en sorts automatisk spinnrocka under mitten av 1700-talet, som fick namnet Spinning Jenny.

Från att folk ägde egen mark och odlade all sin mat, och bodde fridfullt på landet som bönder, tog historien en hastig vändning. Nu började rikare människor ta kontroll över all mark. Då fick folk bo i hyreshus i stora städer, där de rikare ägde stora hus med spinnmaskiner, dit folk gick och jobbade. På så sätt tjänade man pengar. Livet i spinnhusen var ofta jobbigt och ludd från bommulstrådarna fastnade i lungorna. Bara de rika hade det behagligt. Månnga arbetare strejkade för högre löner. Vissa lyckades, andra inte. Saker som uppfanns under Industrialismens genombrott var t.e.x ångmaskinen, ånglok, spinnmaskiner, och glödlampan.

Industrialismen var en väldigt svår tid för människor. Gatorna och husen var smutsiga och många dog tidigt av sjukdomar. Senare uppfans avlopp och vattenrening, och då minskade sjukdomarna drastsiskt. Från att industrialismen började i storbrittanien spred revolutionen sig senare till andra länder, först europa, sen till USA och sen till resten av världen.

Idag ses Industrialismens genombrott som en mycket viktig händelse.