lördag 28 februari 2015

Alfred Jost

Alfred Jost var en fransk endokrinolog. Han föddes i Strasbourg Frankrike 1916 och dog 1991. Alfred Josts far dog när Alfred var tretton år gammal, och hans mamma hade svårt att ta hand om Alfred och hans tre bröder, så han fick flytta till en granne. Fadern i det huset var professor i klassisk grekiska i stadens universitet, och blev därför Alfreds lärare. Efter att Alfred hade studerat École normale supérieure gifte han sig med husets dotter. År 1956 blev han professor i franska universitetet i Paris. Från 1974 till strax före sin död verkade han i College de france som titulärprofessor i fysiologisk utveckling.

Utdrag från Wikipedia:


Bildresultat för alfred jost"Jost upptäckte anti-müllerskt hormon (AMH) 1944, och kunde därmed förklara könsdifferentieringen hos pojkar under fosterutvecklingen. Jost beskrev differentieringen genom att hävda att hos pojkar tillbakabildas de müllerska gångarna av AMH, och de wollfska gångarna utvecklas i stället till de inre manliga könsorganen av testosteron. Jost förklarade att brist på dessa båda hormoner skulle leda till att ett foster utvecklade kvinnlig fenotyp. Han lade också fram studier på hur sköldkörteln, hypofysen och hypotalamus bidrar till fosterutveckligen.
Jost räknas som fadern till fetal endokrinologi (endokrinologi under fostertiden), eftersom han var den förste att, i stället för att studera fågelägg, utföra sina studier på däggdjur. Det dröjde länge innan Josts upptäckt vann erkännande."


fredag 27 februari 2015

Prao på Akademibokhandeln!

Jag var i Sverige och praoade på Akademibokhandeln i Sickla köpcenter där min syster jobbar. Det var spännande, intressant och ganska roligt! Vi förberedde inför bokrean, så jag fick prismärka massor av böcker. Dessutom fick jag hjälpa kunder vilket jag tyckte var riktigt häftigt! De som jobbade på bokhandeln var riktigt trevliga.

Jag fick en ny uppfattning om att arbeta, jag har alltid tänkt att det kan vara ganska jobbigt att gå upp tidigt varje morgon och åka iväg och jobba hela dagen. Det var det, men samtidigt var det kul att prova på något nytt, och jag gillade verkligen att jobba med böcker. Jag kan absolut tänka mig att jobba med det i framtiden!

Dagarna innan bokrean var det riktigt stressigt. Vi hade fått in åtta ton böcker! De behövde packas upp och ställas i sina respektive hyllor, och samtidigt fick vi flytta om alla andra böcker för att göra plats. Kvällen innan bokrean jobbade vi som snabbast. Vi packade upp en pall med böcker på runt en halvtimme, och jag var den som smällde luftkuddarna och vek ihop kartonger.

Det var spännande och lite jobbigt, och det tog på krafterna att bära böcker, och jag hade värk i ryggen efteråt! Det var första gången jag praoade på riktigt. Jag kan absolut tänka mig att göra det igen!

Författare under Romantiken

Romantiken var en tidsepok under första halvan av 1800-talet. Tiden innan kallas för förromantiken. Kända författare under Romantiken var till exempel Jane Austen och Edgar Allan Poe.

Här är en bit av Edgar Allan  Poes "The Bells"

  I.

               HEAR the sledges with the bells --
                     Silver bells !
What a world of merriment their melody foretells !
          How they tinkle, tinkle, tinkle,
                In the icy air of night !
          While the stars that oversprinkle
          All the heavens, seem to twinkle
                With a crystalline delight ;
             Keeping time, time, time,
             In a sort of Runic rhyme,
To the tintinnabulation that so musically wells
      From the bells, bells, bells, bells,
                     Bells, bells, bells --
   From the jingling and the tinkling of the bells.






Ett utdrag av Jane Austens "Pride and Prejudice"


Chapter 1
It is a truth universally acknowledged, that a single man in possession of a good fortune must be in want of a wife.
However little known the feelings or views of such a man may be on his first entering a neighbourhood, this truth is so well fixed in the minds of the surrounding families, that he is considered as the rightful property of some one or other of their daughters.
"My dear Mr. Bennet,'' said his lady to him one day, "have you heard that Netherfield Park is let at last?''
Mr. Bennet replied that he had not.
"But it is,'' returned she; "for Mrs. Long has just been here, and she told me all about it.''
Mr. Bennet made no answer.
"Do not you want to know who has taken it?'' cried his wife impatiently.
"You want to tell me, and I have no objection to hearing it.''
This was invitation enough.
"Why, my dear, you must know, Mrs. Long says that Netherfield is taken by a young man of large fortune from the north of England; that he came down on Monday in a chaise and four to see the place, and was so much delighted with it that he agreed with Mr. Morris immediately; that he is to take possession before Michaelmas, and some of his servants are to be in the house by the end of next week.''
"What is his name?''
"Bingley.''
"Is he married or single?''
"Oh! single, my dear, to be sure! A single man of large fortune; four or five thousand a year. What a fine thing for our girls!''
"How so? how can it affect them?''
"My dear Mr. Bennet,'' replied his wife, "how can you be so tiresome! You must know that I am thinking of his marrying one of them.''
"Is that his design in settling here?''
"Design! nonsense, how can you talk so! But it is very likely that he may fall in love with one of them, and therefore you must visit him as soon as he comes.''
"I see no occasion for that. You and the girls may go, or you may send them by themselves, which perhaps will be still better; for, as you are as handsome as any of them, Mr. Bingley might like you the best of the party.''
"My dear, you flatter me. I certainly have had my share of beauty, but I do not pretend to be any thing extraordinary now. When a woman has five grown up daughters, she ought to give over thinking of her own beauty.''
"In such cases, a woman has not often much beauty to think of.''
"But, my dear, you must indeed go and see Mr. Bingley when he comes into the neighbourhood.''
"It is more than I engage for, I assure you.''
"But consider your daughters. Only think what an establishment it would be for one of them. Sir William and Lady Lucas are determined to go, merely on that account, for in general, you know they visit no new comers. Indeed you must go, for it will be impossible for us to visit him, if you do not.''
"You are over-scrupulous, surely. I dare say Mr. Bingley will be very glad to see you; and I will send a few lines by you to assure him of my hearty consent to his marrying which ever he chuses of the girls; though I must throw in a good word for my little Lizzy.''
"I desire you will do no such thing. Lizzy is not a bit better than the others; and I am sure she is not half so handsome as Jane, nor half so good humoured as Lydia. But you are always giving her the preference.''
"They have none of them much to recommend them,'' replied he; "they are all silly and ignorant like other girls; but Lizzy has something more of quickness than her sisters.''
"Mr. Bennet, how can you abuse your own children in such way? You take delight in vexing me. You have no compassion on my poor nerves.''
"You mistake me, my dear. I have a high respect for your nerves. They are my old friends. I have heard you mention them with consideration these twenty years at least.''
"Ah! you do not know what I suffer.''
"But I hope you will get over it, and live to see many young men of four thousand a year come into the neighbourhood.''
"It will be no use to us if twenty such should come, since you will not visit them.''
"Depend upon it, my dear, that when there are twenty I will visit them all.''
Mr. Bennet was so odd a mixture of quick parts, sarcastic humour, reserve, and caprice, that the experience of three and twenty years had been insufficient to make his wife understand his character. Her mind was less difficult to develope. She was a woman of mean understanding, little information, and uncertain temper. When she was discontented, she fancied herself nervous. The business of her life was to get her daughters married; its solace was visiting and news.





 Fakta om Romantiken.


Många människor drabbades av kolera under Romantiken. Barnadödligheten var stor, och de flesta familjer fick begrava minst ett av sina egna barn. Detta var bland annat på grund av att vattnet som man spädde ut mjölk åt barn med var väldigt smutsigt. Romantiken var ganska de förra årtalen, den stora ändringen var att nu blev det "inne" att uttrycka sina känslor på ett nytt och mer romantiskt sätt, och nu gifte man sig inte för att ens föräldrar hade bestämt det, utan av kärlek. Iallafall i de flesta fallen. Nya författare kom med nya böcker och dikter, Jane Austen, Edgar Allan Poe, och flera andra började skriva och släppa nya verk. Romantiken var en ganska intressant tidsperiod, med tanke på alla nya böcker och dikter som skrevs!






lördag 14 februari 2015

Frihetstiden!

Frihetstiden var under större delen av 1700-talet. När Karl den tolfte dog upphörde enväldet i sverige, och då kom en ny våg av författare och filosofer. Nu var sverige uppdelat i två partier som stred om makten, Hattarna och Mössorna. Regenten hade fortfarande makt, men samtidigt fick Bönderna större makt, och Adeln lite mindre makt. Frihetstiden slutade 1772 när Gustav III utförde en stadskupp och återtog makten i sverige. Där med började den Gustavianska tiden.

fredag 13 februari 2015

Historieätarna episod 2

I det här avsnittet lever Erik och Lotta livet i den Oscarianska eran. De lever först som ett rikt överklasspar och äter massor av mat som är så fet och mäktig att både Erik och Lotta (jag skrev Karin i förra recensionen, det ska vara Lotta!) får förstoppning. Lotta tyckte att allt var ganska tråkigt, och det var det också för en kvinna som levde under 1890-talet. Erik däremot spelar fotboll, går till Berns och roar sig en massa. Sedan äter de middag med några andra, lungmos blir det, och gratinerade tuppkammar, och en massa andra konstiga kötträtter. När de lever som bönder har de Björn Gustavsson som gäst. Då äter de tunn gröt som smakar fördeg, pannkakor på ärtmjöl och ölsupa. Björn emigrerar till amerika, och sedan går Erik och Lotta tillbaka till att leva överklasslivet. Tydligen så kunde en svensk förbruka en liter punsch om dagen alla dagar om året!

Länk:https://www.youtube.com/watch?v=TSEqcIxH-XA&feature=youtu.be

torsdag 12 februari 2015

Stormaktstiden

Stormaktstiden var en tidsepok i sverige från 1611 till 1718. Det hette stormaktstiden för att sverige hade erövrat stora delar av skandinavien och bitar av de estniska länderna då. Perioden är mest känd för att Gustav II Adolf var kung i sverige då, och det var han som var kung under trettioåriga kriget, det krig som han dog i. Andra kända regenter under stormaktstiden var drottning Kristina, som styrde sverige som kvinnlig regent från 1632-1654. Sedan abdikerade hon för att hon tröttnade på att regera, och konverterade till Katolicismen, vilket blev en stor skandal, och slog sig ner i Rom. Kristina var dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora. Mot slutet av 1600-talet var Karl XII kung, och han drog ut i många stora krig med sina soldater, Karolinerna. Han dog i Fredrikshald i Norge 1718. Under Stormaktstiden delades alla upp i ett system med Adeln högst, sedan kom prästerna, borgarna och till sist bönderna. Idag säger man att alla är lika värda, men hur mycket sanning ligger det i det? I själva verket kanske nutiden är en förvrängd version av stormaktstiden.

Historieätarna episod 2

I detta avsnitt av historieätarna utforskar Karin och Erik sjuttiotalet tillsammans med gästskådespelaren björn Gustafsson. De röker inomhus, äter massa inlagt halvfabrikat och dansar disco. På sjuttiotalet hände det mycket med strejker, kvinnorna började demonstrera för högre löner, sedan kommer gör det själv-vågen och helt nya stiler dyker upp. Det roligaste var ändå att se Björn Gustafsson i långhårig peruk och mustasch. Maten var ganska spännande, mest en massa kött och inlagda saker, och helt nya hopkok på linfrön och potatis och andra saker. Kort sagt, ett superkul avsnitt!

Och så klart länken:
https://www.youtube.com/watch?v=29k4V7xipC8

onsdag 11 februari 2015

Historieätarna!

Häromkvällen såg vi på ett avsnitt ur en serie som heter Historieätarna. Där är det en man och en kvinna som utforskar hur det var att leva under olika tidsepoker i sverige. Det här avsnittet handlade om stormaktstiden, då Bland annat Gustav II Adolf och Drottning Kristina var regenter. De utforskade mest maten. Eftersom att det fanns ganska lite vatten i sverige under stormaktstiden så drack man jättemycket öl. Och maten som adeln åt kunde vara allt från hela björktrastar, helstekta tupphuvuden, inälvssoppa, helstekt spädgris och andra märkliga rätter. Mannen och kvinnan levde som bönder och adel, och de bodde i slott, red, fäktades och gjorde massor av spännande saker!

 Jag ser verkligen fram emot att se del 2: sverige på 70-talet!


Och så självklart länken till del ett!
https://www.youtube.com/watch?v=zsdRtyCqsVI&spfreload=10