World Education Games är ett evenemang som anordnas av Unicef. Det handlar om tre sorters tävlingar; matematik, stavning och vetenskap. Man tävlar i dueller med upp till 3 andra personer från samma årsgrupp världen över. Man kan ta sig till "Hall of Fame" men målet är att ha roligt och att lära sig mer om vetenskap, matematik och stavning. Jag och mina småbröder har varit med två gånger. Det är kul, tycker jag, för att man får en chans att tävla med andra jämnåriga världen över. Jag tycker att stavningstävlingen är mest intressant, eftersom att jag skriver så mycket på Engelska så är det bra att få lite extra övning i språket.
WEG anordnas av bland andra Microsoft och UNICEF. Den första tävlingen hölls 2007 och nästa är planerad att hållas 2017. Det brukar vara runt 6 miljoner studerande från 240 olika länder, i åldrarna 4-18 med i tävlingen. Det är kul att så många är med och tävlar, man vet aldrig vem man kan få tävla mot.
World Education Games är kul, intressant och lärorikt och jag hoppas att jag får chansen att vara med igen!
onsdag 13 januari 2016
Lukas Vetebröd: Recept & tips
När jag bakar de här supergoda vetebröden brukar jag inte använda mig av vanliga mått. Jag prövar mig fram med mjöl och vatten istället, och efter några bakningar så sitter receptet perfekt. De andra ingredienserna som rapsolja, salt och jäst brukar jag dock hålla mig till måtten med, annars kan det gå lite tokigt. Jag gjorde en gång en deg som jäste och blev tredubbelt så stor som den var från början.
Vad som behövs.
Mjöl - helst en blandning av vetemjöl och finmalet grahamsmjöl
Vatten
50 gram jäst
två-tre teskedar rapsolja
ett par nypor salt
Blanda jästen med lite ljummet vatten, det får inte vara varmare är fingervarmt, då dödar man jästbakterierna. Sedan häller man i mjöl och vatten till en halvfast deg som är knådbar men inte hård. Blanda mjöl och vatten efter hur stor degen önskas bli. Sedan häller man i rapsoljan och blandar in den ordentligt. Tillsätt sedan ett par nypor salt, helst havssalt. Oftast kan man behöva runt tre nypor för en vanlig stor deg. Låt den jäsa över natten och baka sedan ut den.
Utbakning: Önskas bullar, knåda degen ordentligt på en mjölad bordsskiva. gör den ganska avlång, som en baguett, och dela i små delar. Kom ihåg att bullarna jäser, så gör de inte för stora. Lägg på plåten med jämna mellanrum mellan bullarna och låt jäsa i en halvtimme. Sedan penslar man på lite havremjölk för att ge de en brun yta. Strö över sesamfrön och ställ in i ugnen. Eftersom att jag alltid bakar med vedeldad ugn, kan jag inte säga hur varm den skall vara, men dra på mycket varmt och ta ut bullarna var sjätte minut. Bedöm själv om de är klara eller inte. Samma utbakning gäller för baguetter eller limpor, bara att när man tar ut och skall känna om de är klara, kan man knacka på undersidan. Låter det ihåligt, då är de färdiggräddade. Avnjuts direkt ugnsvarma med en klick smör och lite hushållsost.
Jag har bakat jättelänge, ända sen jag var typ, jätteliten. Men på senare år har jag börjar (om något oregelbundet) förse familjen med nybakat vetebröd. Mina föräldrar äter inte gluten, så det är jag och mina två brorsor som äter brödet. Mamma har alltid bakat jättemycket, så hon har hjälpt till m jag har fastnat i ett recept eller behöver hjälp. Att baka är jättekul och det är inte bara nyttigt med hembakat bröd, det är väldigt gott och passar perfekt som en gåva till en kompis.
Vad som behövs.
Mjöl - helst en blandning av vetemjöl och finmalet grahamsmjöl
Vatten
50 gram jäst
två-tre teskedar rapsolja
ett par nypor salt
Blanda jästen med lite ljummet vatten, det får inte vara varmare är fingervarmt, då dödar man jästbakterierna. Sedan häller man i mjöl och vatten till en halvfast deg som är knådbar men inte hård. Blanda mjöl och vatten efter hur stor degen önskas bli. Sedan häller man i rapsoljan och blandar in den ordentligt. Tillsätt sedan ett par nypor salt, helst havssalt. Oftast kan man behöva runt tre nypor för en vanlig stor deg. Låt den jäsa över natten och baka sedan ut den.
Utbakning: Önskas bullar, knåda degen ordentligt på en mjölad bordsskiva. gör den ganska avlång, som en baguett, och dela i små delar. Kom ihåg att bullarna jäser, så gör de inte för stora. Lägg på plåten med jämna mellanrum mellan bullarna och låt jäsa i en halvtimme. Sedan penslar man på lite havremjölk för att ge de en brun yta. Strö över sesamfrön och ställ in i ugnen. Eftersom att jag alltid bakar med vedeldad ugn, kan jag inte säga hur varm den skall vara, men dra på mycket varmt och ta ut bullarna var sjätte minut. Bedöm själv om de är klara eller inte. Samma utbakning gäller för baguetter eller limpor, bara att när man tar ut och skall känna om de är klara, kan man knacka på undersidan. Låter det ihåligt, då är de färdiggräddade. Avnjuts direkt ugnsvarma med en klick smör och lite hushållsost.
Jag har bakat jättelänge, ända sen jag var typ, jätteliten. Men på senare år har jag börjar (om något oregelbundet) förse familjen med nybakat vetebröd. Mina föräldrar äter inte gluten, så det är jag och mina två brorsor som äter brödet. Mamma har alltid bakat jättemycket, så hon har hjälpt till m jag har fastnat i ett recept eller behöver hjälp. Att baka är jättekul och det är inte bara nyttigt med hembakat bröd, det är väldigt gott och passar perfekt som en gåva till en kompis.
10 tips för att leva sparsamt
Att leva sparsamt, men inte snålt, är något som alla kan behöva göra. Det hjälper inte bara till så att pengarna räcker längre, det är också bättre för naturen än att vara en extremkonsument som bara köper och köper.
1: Bokför inkomster och utgifter. Det här är en basgrej. När man bokför ser man hur mycket man egentligen handlar för och det kan hjälpa dig att bestämma dig för att leva sparsamt.
2: Spara på vattnet: När man duschar eller diskar kan det gå åt väldigt mycket vatten. Duscha kortare och använd mindre vatten för att diska - det behövs bara lite grann för att skölja en tallrik.
3: Släck lampor, stäng av datorer, dra ur laddsladdar, etc: Det här hjälper till att spara massor av elekricitet och det gör elräkningen mycket mindre.
4: Ta cykeln eller bussen. Istället för att ta bilen kan man cykla. Det här funkar bäst i städer och kanske inte så mycket på landsbygden, men att cykla sparar bensin och bensin är dyrt, så det i sig sparar pengar. Buss funkar överallt, så det är också ett mycket bra tips.
5: Köp inte mer än du behöver. Det kan vara svårt att slita ögonen från en snygg tröja eller ett datorspel, men behöver man verkligen det? Köp bara det du verkligen behöver, på så sätt kan man spara massor av pengar och unna sig ett nytt datorspel eller en snygg tröja någon gång ibland.
6: Handla second hand. Att köpa saker begagnat är inte bara billigare än att köpa nytt, eftersom att någon redan har använt det så vet man att de stora företagen inte tjänar en massa pengar. Man stödjer istället (oftast) välgörenhetsföreningar som äger butiken.
7: Vara rädd om det man har. Ta vara på det man redan har, laga och undvik att ha sönder det. På så sätt kan ett set av köksmöbler hålla i årtionden. (Som vårt..)
8: Odla egna grönsaker. På så sätt kan du alltid ha fräscha grönsaker på sommaren och slippa betala för grönt i affären.
9: Ta med matsäck istället för att äta ute. När man går på restaurang blir det dyrt i längden. Ta med matsäck hemifrån istället! Billigare, och kanske även nyttigare.
10: Låna av varandra. Om du saknar en film som du vill se - fråga en kompis om han eller hon kanske har den filmen. Och låna ut något i utbyte! Det funkar för de flesta saker.
De här tio tipsen har hjälpt mig och min familj att leva ett hälsosamt, bra liv men ändå spara pengar. Dessa tips är inte bara bra för plånboken utan också för naturen och miljön. När man köper second hand, till exempel, bidrar man inte till att nya saker tillverkas, och när man tar kollektivtrafik eller cyklar så blir det mindre bränsleutsläpp i längden.
1: Bokför inkomster och utgifter. Det här är en basgrej. När man bokför ser man hur mycket man egentligen handlar för och det kan hjälpa dig att bestämma dig för att leva sparsamt.
2: Spara på vattnet: När man duschar eller diskar kan det gå åt väldigt mycket vatten. Duscha kortare och använd mindre vatten för att diska - det behövs bara lite grann för att skölja en tallrik.
3: Släck lampor, stäng av datorer, dra ur laddsladdar, etc: Det här hjälper till att spara massor av elekricitet och det gör elräkningen mycket mindre.
4: Ta cykeln eller bussen. Istället för att ta bilen kan man cykla. Det här funkar bäst i städer och kanske inte så mycket på landsbygden, men att cykla sparar bensin och bensin är dyrt, så det i sig sparar pengar. Buss funkar överallt, så det är också ett mycket bra tips.
5: Köp inte mer än du behöver. Det kan vara svårt att slita ögonen från en snygg tröja eller ett datorspel, men behöver man verkligen det? Köp bara det du verkligen behöver, på så sätt kan man spara massor av pengar och unna sig ett nytt datorspel eller en snygg tröja någon gång ibland.
6: Handla second hand. Att köpa saker begagnat är inte bara billigare än att köpa nytt, eftersom att någon redan har använt det så vet man att de stora företagen inte tjänar en massa pengar. Man stödjer istället (oftast) välgörenhetsföreningar som äger butiken.
7: Vara rädd om det man har. Ta vara på det man redan har, laga och undvik att ha sönder det. På så sätt kan ett set av köksmöbler hålla i årtionden. (Som vårt..)
8: Odla egna grönsaker. På så sätt kan du alltid ha fräscha grönsaker på sommaren och slippa betala för grönt i affären.
9: Ta med matsäck istället för att äta ute. När man går på restaurang blir det dyrt i längden. Ta med matsäck hemifrån istället! Billigare, och kanske även nyttigare.
10: Låna av varandra. Om du saknar en film som du vill se - fråga en kompis om han eller hon kanske har den filmen. Och låna ut något i utbyte! Det funkar för de flesta saker.
De här tio tipsen har hjälpt mig och min familj att leva ett hälsosamt, bra liv men ändå spara pengar. Dessa tips är inte bara bra för plånboken utan också för naturen och miljön. När man köper second hand, till exempel, bidrar man inte till att nya saker tillverkas, och när man tar kollektivtrafik eller cyklar så blir det mindre bränsleutsläpp i längden.
måndag 11 januari 2016
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en samling konflikter som rasade i mer än tolv år - från 1803 till 1815. Mannen som kriget har benämnts efter hette Napoleon Bonaparte. Han var en framstående fransk general som visat sig mycket duglig på slagfälten, och året 1799 tog han makten med titeln "förste konsuln". Nu var Napoleon i realiteten Frankrikes härskare, men år 1804 krönte han sig till Frankrikes kejsare.
År 1803 bröt kriget ut. Britterna ville bryta Napoleons kontroll över Schweiz och småstaterna i norra Italien. Napoleon planerade och drömde om att invadera England men den drömmen krossades samtidigt som Frankrikes flotta 1805 vid det berömda Slaget vid Trafalgar. När sedan Österrike och Ryssland också förklarade krig mot Frankrike vände Napoleon blickarna mot sina nya fiender.
Napoleon ledde den så kallade Stora Armén, en av historiens mest effektiva härar, och han gick igenom Europa som en storm genom en skog. Han tillfångatog bland annat en hel österrikisk arme i Ulm 1805. Samma år vann han en enorm seger mot Ryssar och Österrikare i Austerlitz i nutidens Tjeckien. Men Napoleon stannade inte där, han tågade vidare och 1806 utplånade han den Preussiska armén - en arme som ryktades vara den bästa - vid två överlägsna segrar vid Jena och Auerstedt. Året därpå, 1807, krossade Frankrikes Armé med Napoleon i fronten Rysslands armé. Sedan var det bara britterna kvar som hotade Napoleons stora välde.
Men på grund av Storbrittaniens stora flotta kunde inte Napoleon anfalla hur som helst. Så Napoleon förde istället en sorts ekonomisk krigföring, genom kontinentalsystemet, han förbjöd all handel, korrespondens eller annan förbindelse med Strobrittanien. Då slog Storbrittanien tillbaka genom att blockera all handel genom de europeiska hamnarna.
De två blockaderna tvingade alla europeiska stater att välja sida. Europa drabbades av varubrist och då blev Napoleon tvungen att använda våld för att upprätthålla det vingliga kontinentalsystemet. Samtidigt satte han sina släktingar på tronerna i Nederländerna, de Nordtyskland och de Italienska staterna. Sedan gick allt fel när han försökte få med Spanien. Spanien var Frankrikes allierade, men trots det ersatte Napoleon år 1808 den Spanska kungen med sin bror Joseph. Kuppen blev utlopp för ett uppror, rojalistiska Spanjorer fick hjälp av britter och detta utvecklades till historiens första gerillakrig.
Österrike blev inspirerade av Spaniens uppror och förklarade krig 1809. Utanför Wien förlorade Napoleon ett slag; en mycket sällsynt händelse, en händelse som även fast Kejsaren snart tog revansch gjorde hans oövervinnlighet mycket ostadig.
Våren 1813 drog Frankrikes Kejsare ut i krig, i spetsen för nya Franska rekryter. Han hade Ryska och Preussiska härar emot sig alltmedans Britter och Spanjorer höll Franska styrkor i Spanien. Napoleon segrade i några små slag, men sedan slöt sig Österrike till striden och när de slog samman i det gigantiska Slaget vid Leipzig blev Napoleon tvungen att dra sig tillbaka.
Napoleons sista allierade drog sig tillbaka och kejsarens tron stod på spel. Våren 1814 drog trupper från hela europa in över Frankrikes gränser, och trots att Napoleon ledde ett av sina mest bländande och fantastiska fälttåg var övermakten för stor. När fienden intog Paris vägrade Napoleons marskalkar att fortsätta kämpa och Kejsaren blev tvungen att abdikera. Han fick behålla kejsartiteln och tilldelades ön Elba utanför italien som furstendöme.
Europas alla furstar möttes i ett möte i den legendariska Wienkongressen i Österrikes huvudstad. Europas karta skulle behöva ritas om efter Napoleons välde, men just som diskussionerna gick som bäst våren 1815, rapporterades att Napoleon hade återvänt. Den före detta kejsaren hade seglat från sitt örike till Frankrike och marscherade till Paris. Fransmännen tog emot honom med stor entusiasm men nu rustade resten av Europa upp för krig igen.
Kejsaren ville slå till först. Med sina nyvunna styrkor marscherade han över Belgiens gräns, och tänkte utplåna både Preussiska och Brittiska härar. Men en dag i Waterloo led Kejsar Napoleon sitt sista nederlag mot Britternas Wellington och Preussens Blücher. Spelet var förlorat. Napoleon försökte fly till Amerika, men när han insåg att det inte skulle gå överlämnade han sig till Britterna. Som fånge sattes han på Sankta Helena-ön i Sydatlanten. Napoleonkrigen och Kejsarens välde var över.
År 1803 bröt kriget ut. Britterna ville bryta Napoleons kontroll över Schweiz och småstaterna i norra Italien. Napoleon planerade och drömde om att invadera England men den drömmen krossades samtidigt som Frankrikes flotta 1805 vid det berömda Slaget vid Trafalgar. När sedan Österrike och Ryssland också förklarade krig mot Frankrike vände Napoleon blickarna mot sina nya fiender.
Napoleon ledde den så kallade Stora Armén, en av historiens mest effektiva härar, och han gick igenom Europa som en storm genom en skog. Han tillfångatog bland annat en hel österrikisk arme i Ulm 1805. Samma år vann han en enorm seger mot Ryssar och Österrikare i Austerlitz i nutidens Tjeckien. Men Napoleon stannade inte där, han tågade vidare och 1806 utplånade han den Preussiska armén - en arme som ryktades vara den bästa - vid två överlägsna segrar vid Jena och Auerstedt. Året därpå, 1807, krossade Frankrikes Armé med Napoleon i fronten Rysslands armé. Sedan var det bara britterna kvar som hotade Napoleons stora välde.
Men på grund av Storbrittaniens stora flotta kunde inte Napoleon anfalla hur som helst. Så Napoleon förde istället en sorts ekonomisk krigföring, genom kontinentalsystemet, han förbjöd all handel, korrespondens eller annan förbindelse med Strobrittanien. Då slog Storbrittanien tillbaka genom att blockera all handel genom de europeiska hamnarna.
De två blockaderna tvingade alla europeiska stater att välja sida. Europa drabbades av varubrist och då blev Napoleon tvungen att använda våld för att upprätthålla det vingliga kontinentalsystemet. Samtidigt satte han sina släktingar på tronerna i Nederländerna, de Nordtyskland och de Italienska staterna. Sedan gick allt fel när han försökte få med Spanien. Spanien var Frankrikes allierade, men trots det ersatte Napoleon år 1808 den Spanska kungen med sin bror Joseph. Kuppen blev utlopp för ett uppror, rojalistiska Spanjorer fick hjälp av britter och detta utvecklades till historiens första gerillakrig.
Österrike blev inspirerade av Spaniens uppror och förklarade krig 1809. Utanför Wien förlorade Napoleon ett slag; en mycket sällsynt händelse, en händelse som även fast Kejsaren snart tog revansch gjorde hans oövervinnlighet mycket ostadig.
Våren 1813 drog Frankrikes Kejsare ut i krig, i spetsen för nya Franska rekryter. Han hade Ryska och Preussiska härar emot sig alltmedans Britter och Spanjorer höll Franska styrkor i Spanien. Napoleon segrade i några små slag, men sedan slöt sig Österrike till striden och när de slog samman i det gigantiska Slaget vid Leipzig blev Napoleon tvungen att dra sig tillbaka.
Napoleons sista allierade drog sig tillbaka och kejsarens tron stod på spel. Våren 1814 drog trupper från hela europa in över Frankrikes gränser, och trots att Napoleon ledde ett av sina mest bländande och fantastiska fälttåg var övermakten för stor. När fienden intog Paris vägrade Napoleons marskalkar att fortsätta kämpa och Kejsaren blev tvungen att abdikera. Han fick behålla kejsartiteln och tilldelades ön Elba utanför italien som furstendöme.
Europas alla furstar möttes i ett möte i den legendariska Wienkongressen i Österrikes huvudstad. Europas karta skulle behöva ritas om efter Napoleons välde, men just som diskussionerna gick som bäst våren 1815, rapporterades att Napoleon hade återvänt. Den före detta kejsaren hade seglat från sitt örike till Frankrike och marscherade till Paris. Fransmännen tog emot honom med stor entusiasm men nu rustade resten av Europa upp för krig igen.
Kejsaren ville slå till först. Med sina nyvunna styrkor marscherade han över Belgiens gräns, och tänkte utplåna både Preussiska och Brittiska härar. Men en dag i Waterloo led Kejsar Napoleon sitt sista nederlag mot Britternas Wellington och Preussens Blücher. Spelet var förlorat. Napoleon försökte fly till Amerika, men när han insåg att det inte skulle gå överlämnade han sig till Britterna. Som fånge sattes han på Sankta Helena-ön i Sydatlanten. Napoleonkrigen och Kejsarens välde var över.
LTH:s julkalender 2015
I år kollade vi på den 24 avsnitt långa julkalendern från Lunds Tekniska Högskola. Det är tre tjejer, Ina, Johanna och Ingrid som gör kalendern. I varje avsnitt förklaras något som har med vetenskap att göra; som kemiska experiment, nya sätt att baka och intressanta matematikgrejer. Det var en ganska bra serie med spännande experiment, förklarade på ett bra sätt av engagerade personer. Dock kan jag tycka att de tre front-tjejerna var lite dåliga skådespelare...
Hur som helst, det fanns några riktigt häftiga experiment i serien, till exempel ett som handlade om viskositet. Viskositet är en fysikalisk egenskap som betecknar vätskors "tjockhet". Experimentet gick ut på att blanda majsstärkelse och vatten till en tjock smet. Men smeten ärndrar viskositet beroende på vad man gör med den. om man slår på smeten eller trycker på den så blir den jättehård men om man istället försiktigt och sakta petar på den så är den väldigt tunn och lättflytande.
Sedan så förklarades massor av vetenskapliga saker som nanoteknik, neutriner, ljus, olika former av elektriska kopplingar, matematiska begrepp och tal som Pi och det gyllene snittet. Det var spännade och ganska intressant, med en massa nya experiment som jag inte visste om innan.
Hur som helst, det fanns några riktigt häftiga experiment i serien, till exempel ett som handlade om viskositet. Viskositet är en fysikalisk egenskap som betecknar vätskors "tjockhet". Experimentet gick ut på att blanda majsstärkelse och vatten till en tjock smet. Men smeten ärndrar viskositet beroende på vad man gör med den. om man slår på smeten eller trycker på den så blir den jättehård men om man istället försiktigt och sakta petar på den så är den väldigt tunn och lättflytande.
Sedan så förklarades massor av vetenskapliga saker som nanoteknik, neutriner, ljus, olika former av elektriska kopplingar, matematiska begrepp och tal som Pi och det gyllene snittet. Det var spännade och ganska intressant, med en massa nya experiment som jag inte visste om innan.
fredag 8 januari 2016
Crash Course: Ecology
Crash Course Ecology är en serie av kortfilmer som presenteras av Hank Green. Den är intressant, ger en bra introduktion till ekologi; samlevnaden mellan de levande organismerna och miljön de lever i. Hank Green beskriver bra och med humoristiska inslag här och var. Dock pratar han väldigt fort vilket kan vara ett problem för de som har svårt att förstå engelska. Men jag gillar serien, den gav mig en bra bild av ekologi och biologi, jag fick lära mig om olika ekologiker, som jag har bloggat om, och så var det väldigt intressant att se vad vi kan göra åt växthuseffekten som håller på att förstöra jorden.
Avsnitt 1
Hank introducerar showen och beskriver hur jorden var innan allt liv, och hur sedan jorden kallnade efter att ha varit vulkaniskt aktiv och kokhet, och allt medans den kallnade så kunde fukten i atmosfären falla till jorden i form av regn som skapade de första haven. Och genom det. på något sätt, skapades det första livet.
Avsnitt 2
Hank Green förklarar att Ekologi liknar Biologi, men bland annat så är skillnaden att istället för att som med Biologi forska om organismer så forskar man i Ekologi om miljön de lever i. Sedan berättar han om west nile-virusets utbrott i Texas. Varför hände det inte året innan, och varför just i Texas? Han förklarar att det handlar om Populationsekologi. Populationsekologi är läran om hur en population lever i en miljö och utvecklas.
Avsnitt 3
Hank pratar om hur den mänskliga populationen har växt och undergått en massa förändringar för att bli den dominanta rasen på jorden. Sedan 1650 har människan undergått den största förändringen av alla stora djurarter i hela historien! 1650 fanns runt 500 miljoner människor på jorden. 1850 var vi en miljard. 1930 var vi 2 miljarder och 1975 var vi 4 miljarder. Nu är vi långt förbi SJU MILJARDER människor på jorden. Från bara 1975 till 2015! Det är fyrtio år! På fyrtio år har människornas antal ökat med tre och en halv miljard. Det finns en teori som heter R-K-Selektion, som bygger på om ett djur väljer "Mer" eller "Bättre kvalite". Till exempel, R-Strategi är stor kull, kort tid mellan födslar, hög barnadödlighet och lite familjeomsorg. K-Strategi är liten kull, lång tid mellan födslar, låg barnadödlighet och större och omfattande barnaomsorg.
Avsnitt 4
Det fjärde avsnittet handlar om ekologiska gemenskaper. En ekologiskt gemenskap är uttrycket för hur olika arter agerar när deras habitat överlappar varandra; konflikt uppstår och en kamp för resurser bryter ut. Eventuellt kommer en av arterna segra över den andra och få tillgång till resurserna på habitatet. Detta kallas för kompetitiv uteslutning. Han berättar också om ekologiska nischer. En nisch är summan av alla resurser, både biotiska och abiotiska som en art använder i sin omgivning. Man kan se på en individs nisch som dennas "jobb" som förser den med en speciell livsstil. Det här kan hjälpa till att förebygga kompetitiv uteslutning, för det gör att individer och arter alla har sin egen plats i systemet och därför inte behöver tävla om resurser. En gemenskap.
Avsnitt 5
Handlar om predation. Predation är inte bara "djur äter djur", för det är inte bara djur som är inblandade i det tävlingsinriktade samspel som kallas predation. Predation uttrycker hur en organism dödar en annan organism för att kunna absorbera dennes energi. Alla behöver energi för att leva, hur man utvinner den är en annan sak. Herbivorisk predation, till exempel, är när en organism, till exempel en buffel, äter en växtorganism, som gräs. Och eftersom ett annat rovdjur kanske äter buffeln som åt gräset absorberar rovdjuret då buffelns energi, som buffeln fått från gräset. Parasitisk predation är när en organism utvinner energi från en "värdorganism", som ofta skadas eller ibland dödas i processen. Jag kollade upp en sådan parasit, Ophiocordyceps unilateralis. Detta är en fungus som infekterar en speciell art av myror, och tvingar de att fästa sig under till exempel ett blad på ett habitat med rätt fuktighet och temperatur så att parasiten kan växa och reproducera. Efter 4-10 dagar är processen slut och myran dör.
Avsnitt 6
I avsnitt 6 förklaras ekologisk följd, det vill säga, hur ett samhälle ändras vart efter tiden går. Efter katastrofer som stormar, skogsbränder och meteoritnedslag kunde forskare se ändringar i ekosystemet. Primär följd kallas det när nytt liv koloniserar ett område som aldrig tidigare haft liv, och bygger upp ett nytt ekologiskt samhälle. Ta till exempel ett enormt torrt ödeland som skapats efter en våldsam skogsbrand, enormt vulkanutbrott eller ett kometnedslag.. Sekundär följd kallas det när ett ekosystem på en plats sakta byggs upp på nytt efter en katastrof, till exempel en storm eller översvämmning. Under det tidiga 1900-talet upptäckte några ekologister något de kallade ett klimaxsamhälle, ett samhälle som har utvecklats så pass och undergått så många ändringar att det till slut blivit ett helt stabilt ekosystem med ett förutsägbart antal arter som lever där tills nästa katastrof utplånar samhället. Men detta är inte helt sant, för slumpmässigheten i naturen hindrar oss från att förutse någonting till 100%. Och stabilitet händer dessutom aldrig i ekologi.
Avsnitt 7
Handlar om ekosystem och näringskedjor. Ekosystemsekologi är läran om hur energi och materia (föda) rör sig i ett ekosystem och sedan slängs ut igen. Man kan mäta ekosystem på olika sätt, bland annat genom att mäta dess biomassa, den totala vikten av organismer i ekosystemet, eller Produktivitet, hur mycket materia som produceras och hur fort det växer tillbaka, hur bra ekosystemet är på att hålla kvar materia. I ekologi står materia för näring, vatten, föda, etc. Organismer i ett ekosystem organiserar sig i en trofisk struktur, där varje enskilt liv har en speciell plats i näringskedjan. Längst ner finner man den primära produceraren, växter, som producerar energi med hjälp av fotosyntes, sedan kommer primär konsumerare, en herbivor, som äter växten för att konsumera dess energi, sedan kommer sekundär konsumerare, karnivor, som äter den primära konsumeraren. Tertiära konsumerare äter de sekundära konsumerarna, och de tertiära äts av de kvartära. Fast oftast är det enklast att göra ett så kallat ekologiskt nät med konsumerare och producerare, eftersom en björn kanske äter bär från en buske, och när den dör absorberas dess energi av växter som i sin tur kanske producerar bär.
Avsnitt 8
I avsnitt 8 förklarar Hank Green vad moln är - hur de skapas, hur de försvinner och vad de gör. Regn, hagel, snö, är utfällning. Det händer när vattenånga i molnen kyls ner och faller till marken i form av små droppar, ibland fryser de och då blir de snö eller kanske hagel. Evaporering är motsatsen till kondensering, när en vätska blir gas. Till exempel när solen lyser på havet så att vattnet blir till vattenånga, som samlas i - japp, moln.
Sublimation är när ett solitt material blir till gas,
deposition är när en gas blir solitt material.
När vattendropparna som regnat ner rinner bort, drar atmosfären de ofta till haven, ibland under jorden. När vattnet rinner eroderar de marken och får med sig mineraler och salt. Vattnet smakar inte salt, men saltet finns där. Och när vattnet når havet, kommer det så småning om att evaporera igen och bli till moln. Men, då hänger mineralerna i vattnet inte med till molnen utan stannar i havet. Efter några miljarder moln av vatten som evaporeras, kondenseras, drar med mineraler och åker tillbaka till havet blir det salt.
Avsnitt 9
Det här avsnittet handlar också om en cykel, precis som avsnitt 8, fast snarare två cyklar som är väldigt viktiga. Detta är nitrogencykeln och fosforcykeln. Djur behöver 65% syre, 19% kol, 10% väte, men också 3% nitrogen och 1% fosfor. Trots att nitrogen och fosfor bara behövs i så små mängder är de jätteviktiga. Nitrogen behövs till exempel för att skapa aminosyror som skapar protein. RNA och DNA behöver fosfor, fosfor är dessutom P:et i ATP. Fosfor och nitrogen finns överallt, fosfor i stenar och nitrogen i atmosfären. Men de är sällan i en form som är biologiskt tillgänglig. Organismerna som löser detta är växter. Nitrogengas (N2) uppgör cirka 78% av atmosfären. N2 är två nitrogenatomer sammansatta med en trippelbindning. Nitrogenet i N2 behöver vara delat i två för att växter ska kunna absorbera den, men på grund av trippelbindningen är det jättesvårt att dela på de. Växter kan använda andra former av Nitrogen men med N2 behövs lite extra hjälp. Nitrogenet i atmosfären behöver vara "fixerat". Den processen kallas för nitrogenfixering, och det är något som vissa bakterier kan göra. De finns i jorden och vattnet. Dessa bakterier omvandlar N2 till ammoniak (NH3), vilket sedan blir ammonium när det blandas med vatten (NH4+). Då kan det användas av växter. Djur äter växterna, sedan kommer fosforrester ut med djurets avföring, som sedan komposterande bakterier omvandlar till NO2-, nitriter, och NO3-, nitrater. En cykel!
Fosforcykeln. Fosforcykeln har inget att göra med atmosfären men däremot med litosfären, jordskorpan. Den är rik på fosfor. Det finns bara några få stenätande bakterier, så därför måste fosfor utvinnas på andra sätt. Vatten och vågor eroderar fosforn i stenen som sedan sköljs med vattnet och blir tillgängligt för växter som direkt absorberar de. Växterna äts av djur, sen kommer resterna ut med avföringen, och växter tappar löv, och då bryter komposterarna ner dessa växtrester och frigör fosforn som därefter återvänder till marken, eller till havet. I havet stannar fosforn ofta länge eftersom havet behöver massor med fosfater för att kunna fungera.
Avsnitt 10
Det tionde avsnittet handlar om hur ekosystemen hjälper oss människor och alla andra arter på jorden, närmare bestämt tjänster indelade i fyra katergorier; supporttjänster där ekosystemen hjälper till att skapa och förnya jordens biologiska system och återvinna ämnen som är viktiga för att liv ska funka, provisionstjänster som ger oss råmaterialen vi behöver för att leva: fisk i haven, dricksvatten ur vattendrag, fiber, växter som går att äta, bränsle, som trä och gräs och vattenkraft, Regulationstjänster håller koll på många av jordens system som kan vara potentiellt farliga, där inräknas att fungi komposterar och bryter ner död materia och att växter absorberar koldioxid, och till sist kulturtjänster, för att ekosystem är fantastiska, de skapar och tar hand om liv, ger oss vackra platser att vara på och intressanta saker att utforska. Hank förklarar att människan tyvärr håller på att förstöra alltihop, med den ökande avverkningen av träd och samtidigt det enorma utsläpp av koldioxid till atmosfären.
Avsnitt 11
De elfte och näst sista avsnittet handlar om föproreningar, och Hank Green förklarar att naturliga föroreningar kan vara precis lika farliga se de som orsakats av människan. Skräp som burkar, glas, eller plastkassar har oftast inte så stor chans att negativt påverka ett ekosystem. Det farliga är dock det vi inte ser. Kemikalier i naturen kan vara farliga. Naturliga kemikalier i fel blandningar kan orsaka lika mycket skada som till exempel för höga utsläpp av bekämpningsmedel. En av de största sakerna vi gör som har med föroreningar att göra är att vi mixtrar med naturliga sammansättningar och ärndrar biokemiska cyklar. Den cykel vi mest stökar till är kolcykeln. Vi frigör en massa koldioxid genom att hugga ner skogar med träd som bevarar och sakta omvandlar koldioxid till syre samtidingt som vi släpper utt mängder av koldioxid när vi bränner olja. Vi förvirrar ekosystemen eftersom de inte kan hinna med att anpassa sig alltefter vi släpper ut och förstör. En annan cykel vi mixtrar med är nitrogen och fosforcykeln. Fosfor och Nitrogen från till exempel gödsel släpps ut i haven från diken efter gödsling. Alger börjar växa och förgiftar vattnet och djuren som lever där. sedan när algerna dör börjar komposerande organismer bryta ner algresterna, och för att göra det behöver de syre, de tar syret i vattnet och lämnar inget till de andra levande organismerna i vattnet. De dör, och sådana platser med helt döda vatten kallas för döda zoner. Några exempel på naturens gifter är till exempel Cyanid som finns i små små mängder i äppelkärnor och mandlar, och i andra fruktkärnor. Men man utvinner cyaniden för att det är ett effektivt insektsmedel och man kan använda det för att skilja ädelmetaller från stenen. Kvicksilver, ett annat giftigt ämne finns i stora kolsamlingar under jorden och där gör de ingen skada men när man bränner de så släpps kvicksilvret ut i luften och så småning om samlas det i marken och havet där det eventuellt nästlas in i näringskedjan.
Avsnitt 12
Det tolfte och sista avsnittet handlar om två sorters vetenskapliga sätt att försöka rädda ekosystemen, biodiversiteten och kanske allt på jorden från katastrofer, både de oräkneliga katastrofer som människor har orsakat - oljespillor, utsläpp av massvis av koldioxid, användandet av giftiga kemikalier i naturen, och naturskapade katastrofer som skogsbränder som utvecklas till förödande eldhav, enorma översvämmningar och naturens gifter.
Det första heter Konserveringsbiologi, och det andra heter Restaureringsekologi.
Konserveringsekologi innebär att man mäter biodiversiteten i ett ekosystem och sedan bestämmer hur man ska kunna skydda det från katastrofer och störningar.
Restaureringsekologi handlar om att återställa förstörda eller skadade ekosystem så att de kan leva på nytt.
Hank green ger några exempel på förstöprda ekosystem, till exempel när det var översvämmning i en gruva och massor, och ytterligare massor av giftig arsenik läckte ut i naturen och i närliggande floder. Då fraktade man bort det giftiga materialet och återställde platsen för översvämmningen till en nationalpark. Det var alltså med hjälp av Restaureringsekologi. Men som Hank säger - man kan inte återställa stekt bacon till ostekt bacon, men man kan fortfarande äta det! Han förklarar att man kan iallafall skydda naturen från katastrofer och människans förstörelse när det inte går att återställa det.
Crash Course: Ecology
Har varit jätteintressant. Det här var andra gången jag såg om hela serien, första gången hade jag jättesvårt att förstå allting men sedan förstod jag plötsligt hur allt hängde ihop, och jag tyckte faktiskt att det var väldigt kul att forska i Ekologi! Även om saker ibland var lite oklara eller förklarades dåligt, eller för snabbt, så var det här en serie som jag definitivt kommer se om igen!
Avsnitt 1
Hank introducerar showen och beskriver hur jorden var innan allt liv, och hur sedan jorden kallnade efter att ha varit vulkaniskt aktiv och kokhet, och allt medans den kallnade så kunde fukten i atmosfären falla till jorden i form av regn som skapade de första haven. Och genom det. på något sätt, skapades det första livet.
Avsnitt 2
Hank Green förklarar att Ekologi liknar Biologi, men bland annat så är skillnaden att istället för att som med Biologi forska om organismer så forskar man i Ekologi om miljön de lever i. Sedan berättar han om west nile-virusets utbrott i Texas. Varför hände det inte året innan, och varför just i Texas? Han förklarar att det handlar om Populationsekologi. Populationsekologi är läran om hur en population lever i en miljö och utvecklas.
Avsnitt 3
Hank pratar om hur den mänskliga populationen har växt och undergått en massa förändringar för att bli den dominanta rasen på jorden. Sedan 1650 har människan undergått den största förändringen av alla stora djurarter i hela historien! 1650 fanns runt 500 miljoner människor på jorden. 1850 var vi en miljard. 1930 var vi 2 miljarder och 1975 var vi 4 miljarder. Nu är vi långt förbi SJU MILJARDER människor på jorden. Från bara 1975 till 2015! Det är fyrtio år! På fyrtio år har människornas antal ökat med tre och en halv miljard. Det finns en teori som heter R-K-Selektion, som bygger på om ett djur väljer "Mer" eller "Bättre kvalite". Till exempel, R-Strategi är stor kull, kort tid mellan födslar, hög barnadödlighet och lite familjeomsorg. K-Strategi är liten kull, lång tid mellan födslar, låg barnadödlighet och större och omfattande barnaomsorg.
Avsnitt 4
Det fjärde avsnittet handlar om ekologiska gemenskaper. En ekologiskt gemenskap är uttrycket för hur olika arter agerar när deras habitat överlappar varandra; konflikt uppstår och en kamp för resurser bryter ut. Eventuellt kommer en av arterna segra över den andra och få tillgång till resurserna på habitatet. Detta kallas för kompetitiv uteslutning. Han berättar också om ekologiska nischer. En nisch är summan av alla resurser, både biotiska och abiotiska som en art använder i sin omgivning. Man kan se på en individs nisch som dennas "jobb" som förser den med en speciell livsstil. Det här kan hjälpa till att förebygga kompetitiv uteslutning, för det gör att individer och arter alla har sin egen plats i systemet och därför inte behöver tävla om resurser. En gemenskap.
Avsnitt 5
Handlar om predation. Predation är inte bara "djur äter djur", för det är inte bara djur som är inblandade i det tävlingsinriktade samspel som kallas predation. Predation uttrycker hur en organism dödar en annan organism för att kunna absorbera dennes energi. Alla behöver energi för att leva, hur man utvinner den är en annan sak. Herbivorisk predation, till exempel, är när en organism, till exempel en buffel, äter en växtorganism, som gräs. Och eftersom ett annat rovdjur kanske äter buffeln som åt gräset absorberar rovdjuret då buffelns energi, som buffeln fått från gräset. Parasitisk predation är när en organism utvinner energi från en "värdorganism", som ofta skadas eller ibland dödas i processen. Jag kollade upp en sådan parasit, Ophiocordyceps unilateralis. Detta är en fungus som infekterar en speciell art av myror, och tvingar de att fästa sig under till exempel ett blad på ett habitat med rätt fuktighet och temperatur så att parasiten kan växa och reproducera. Efter 4-10 dagar är processen slut och myran dör.
Avsnitt 6
I avsnitt 6 förklaras ekologisk följd, det vill säga, hur ett samhälle ändras vart efter tiden går. Efter katastrofer som stormar, skogsbränder och meteoritnedslag kunde forskare se ändringar i ekosystemet. Primär följd kallas det när nytt liv koloniserar ett område som aldrig tidigare haft liv, och bygger upp ett nytt ekologiskt samhälle. Ta till exempel ett enormt torrt ödeland som skapats efter en våldsam skogsbrand, enormt vulkanutbrott eller ett kometnedslag.. Sekundär följd kallas det när ett ekosystem på en plats sakta byggs upp på nytt efter en katastrof, till exempel en storm eller översvämmning. Under det tidiga 1900-talet upptäckte några ekologister något de kallade ett klimaxsamhälle, ett samhälle som har utvecklats så pass och undergått så många ändringar att det till slut blivit ett helt stabilt ekosystem med ett förutsägbart antal arter som lever där tills nästa katastrof utplånar samhället. Men detta är inte helt sant, för slumpmässigheten i naturen hindrar oss från att förutse någonting till 100%. Och stabilitet händer dessutom aldrig i ekologi.
Avsnitt 7
Handlar om ekosystem och näringskedjor. Ekosystemsekologi är läran om hur energi och materia (föda) rör sig i ett ekosystem och sedan slängs ut igen. Man kan mäta ekosystem på olika sätt, bland annat genom att mäta dess biomassa, den totala vikten av organismer i ekosystemet, eller Produktivitet, hur mycket materia som produceras och hur fort det växer tillbaka, hur bra ekosystemet är på att hålla kvar materia. I ekologi står materia för näring, vatten, föda, etc. Organismer i ett ekosystem organiserar sig i en trofisk struktur, där varje enskilt liv har en speciell plats i näringskedjan. Längst ner finner man den primära produceraren, växter, som producerar energi med hjälp av fotosyntes, sedan kommer primär konsumerare, en herbivor, som äter växten för att konsumera dess energi, sedan kommer sekundär konsumerare, karnivor, som äter den primära konsumeraren. Tertiära konsumerare äter de sekundära konsumerarna, och de tertiära äts av de kvartära. Fast oftast är det enklast att göra ett så kallat ekologiskt nät med konsumerare och producerare, eftersom en björn kanske äter bär från en buske, och när den dör absorberas dess energi av växter som i sin tur kanske producerar bär.
Avsnitt 8
I avsnitt 8 förklarar Hank Green vad moln är - hur de skapas, hur de försvinner och vad de gör. Regn, hagel, snö, är utfällning. Det händer när vattenånga i molnen kyls ner och faller till marken i form av små droppar, ibland fryser de och då blir de snö eller kanske hagel. Evaporering är motsatsen till kondensering, när en vätska blir gas. Till exempel när solen lyser på havet så att vattnet blir till vattenånga, som samlas i - japp, moln.
Sublimation är när ett solitt material blir till gas,
deposition är när en gas blir solitt material.
När vattendropparna som regnat ner rinner bort, drar atmosfären de ofta till haven, ibland under jorden. När vattnet rinner eroderar de marken och får med sig mineraler och salt. Vattnet smakar inte salt, men saltet finns där. Och när vattnet når havet, kommer det så småning om att evaporera igen och bli till moln. Men, då hänger mineralerna i vattnet inte med till molnen utan stannar i havet. Efter några miljarder moln av vatten som evaporeras, kondenseras, drar med mineraler och åker tillbaka till havet blir det salt.
Avsnitt 9
Det här avsnittet handlar också om en cykel, precis som avsnitt 8, fast snarare två cyklar som är väldigt viktiga. Detta är nitrogencykeln och fosforcykeln. Djur behöver 65% syre, 19% kol, 10% väte, men också 3% nitrogen och 1% fosfor. Trots att nitrogen och fosfor bara behövs i så små mängder är de jätteviktiga. Nitrogen behövs till exempel för att skapa aminosyror som skapar protein. RNA och DNA behöver fosfor, fosfor är dessutom P:et i ATP. Fosfor och nitrogen finns överallt, fosfor i stenar och nitrogen i atmosfären. Men de är sällan i en form som är biologiskt tillgänglig. Organismerna som löser detta är växter. Nitrogengas (N2) uppgör cirka 78% av atmosfären. N2 är två nitrogenatomer sammansatta med en trippelbindning. Nitrogenet i N2 behöver vara delat i två för att växter ska kunna absorbera den, men på grund av trippelbindningen är det jättesvårt att dela på de. Växter kan använda andra former av Nitrogen men med N2 behövs lite extra hjälp. Nitrogenet i atmosfären behöver vara "fixerat". Den processen kallas för nitrogenfixering, och det är något som vissa bakterier kan göra. De finns i jorden och vattnet. Dessa bakterier omvandlar N2 till ammoniak (NH3), vilket sedan blir ammonium när det blandas med vatten (NH4+). Då kan det användas av växter. Djur äter växterna, sedan kommer fosforrester ut med djurets avföring, som sedan komposterande bakterier omvandlar till NO2-, nitriter, och NO3-, nitrater. En cykel!
Fosforcykeln. Fosforcykeln har inget att göra med atmosfären men däremot med litosfären, jordskorpan. Den är rik på fosfor. Det finns bara några få stenätande bakterier, så därför måste fosfor utvinnas på andra sätt. Vatten och vågor eroderar fosforn i stenen som sedan sköljs med vattnet och blir tillgängligt för växter som direkt absorberar de. Växterna äts av djur, sen kommer resterna ut med avföringen, och växter tappar löv, och då bryter komposterarna ner dessa växtrester och frigör fosforn som därefter återvänder till marken, eller till havet. I havet stannar fosforn ofta länge eftersom havet behöver massor med fosfater för att kunna fungera.
Avsnitt 10
Det tionde avsnittet handlar om hur ekosystemen hjälper oss människor och alla andra arter på jorden, närmare bestämt tjänster indelade i fyra katergorier; supporttjänster där ekosystemen hjälper till att skapa och förnya jordens biologiska system och återvinna ämnen som är viktiga för att liv ska funka, provisionstjänster som ger oss råmaterialen vi behöver för att leva: fisk i haven, dricksvatten ur vattendrag, fiber, växter som går att äta, bränsle, som trä och gräs och vattenkraft, Regulationstjänster håller koll på många av jordens system som kan vara potentiellt farliga, där inräknas att fungi komposterar och bryter ner död materia och att växter absorberar koldioxid, och till sist kulturtjänster, för att ekosystem är fantastiska, de skapar och tar hand om liv, ger oss vackra platser att vara på och intressanta saker att utforska. Hank förklarar att människan tyvärr håller på att förstöra alltihop, med den ökande avverkningen av träd och samtidigt det enorma utsläpp av koldioxid till atmosfären.
Avsnitt 11
De elfte och näst sista avsnittet handlar om föproreningar, och Hank Green förklarar att naturliga föroreningar kan vara precis lika farliga se de som orsakats av människan. Skräp som burkar, glas, eller plastkassar har oftast inte så stor chans att negativt påverka ett ekosystem. Det farliga är dock det vi inte ser. Kemikalier i naturen kan vara farliga. Naturliga kemikalier i fel blandningar kan orsaka lika mycket skada som till exempel för höga utsläpp av bekämpningsmedel. En av de största sakerna vi gör som har med föroreningar att göra är att vi mixtrar med naturliga sammansättningar och ärndrar biokemiska cyklar. Den cykel vi mest stökar till är kolcykeln. Vi frigör en massa koldioxid genom att hugga ner skogar med träd som bevarar och sakta omvandlar koldioxid till syre samtidingt som vi släpper utt mängder av koldioxid när vi bränner olja. Vi förvirrar ekosystemen eftersom de inte kan hinna med att anpassa sig alltefter vi släpper ut och förstör. En annan cykel vi mixtrar med är nitrogen och fosforcykeln. Fosfor och Nitrogen från till exempel gödsel släpps ut i haven från diken efter gödsling. Alger börjar växa och förgiftar vattnet och djuren som lever där. sedan när algerna dör börjar komposerande organismer bryta ner algresterna, och för att göra det behöver de syre, de tar syret i vattnet och lämnar inget till de andra levande organismerna i vattnet. De dör, och sådana platser med helt döda vatten kallas för döda zoner. Några exempel på naturens gifter är till exempel Cyanid som finns i små små mängder i äppelkärnor och mandlar, och i andra fruktkärnor. Men man utvinner cyaniden för att det är ett effektivt insektsmedel och man kan använda det för att skilja ädelmetaller från stenen. Kvicksilver, ett annat giftigt ämne finns i stora kolsamlingar under jorden och där gör de ingen skada men när man bränner de så släpps kvicksilvret ut i luften och så småning om samlas det i marken och havet där det eventuellt nästlas in i näringskedjan.
Avsnitt 12
Det tolfte och sista avsnittet handlar om två sorters vetenskapliga sätt att försöka rädda ekosystemen, biodiversiteten och kanske allt på jorden från katastrofer, både de oräkneliga katastrofer som människor har orsakat - oljespillor, utsläpp av massvis av koldioxid, användandet av giftiga kemikalier i naturen, och naturskapade katastrofer som skogsbränder som utvecklas till förödande eldhav, enorma översvämmningar och naturens gifter.
Det första heter Konserveringsbiologi, och det andra heter Restaureringsekologi.
Konserveringsekologi innebär att man mäter biodiversiteten i ett ekosystem och sedan bestämmer hur man ska kunna skydda det från katastrofer och störningar.
Restaureringsekologi handlar om att återställa förstörda eller skadade ekosystem så att de kan leva på nytt.
Hank green ger några exempel på förstöprda ekosystem, till exempel när det var översvämmning i en gruva och massor, och ytterligare massor av giftig arsenik läckte ut i naturen och i närliggande floder. Då fraktade man bort det giftiga materialet och återställde platsen för översvämmningen till en nationalpark. Det var alltså med hjälp av Restaureringsekologi. Men som Hank säger - man kan inte återställa stekt bacon till ostekt bacon, men man kan fortfarande äta det! Han förklarar att man kan iallafall skydda naturen från katastrofer och människans förstörelse när det inte går att återställa det.
Crash Course: Ecology
Har varit jätteintressant. Det här var andra gången jag såg om hela serien, första gången hade jag jättesvårt att förstå allting men sedan förstod jag plötsligt hur allt hängde ihop, och jag tyckte faktiskt att det var väldigt kul att forska i Ekologi! Även om saker ibland var lite oklara eller förklarades dåligt, eller för snabbt, så var det här en serie som jag definitivt kommer se om igen!
onsdag 6 januari 2016
Leonardo Da Vinci
Leonardo Di Ser Piero Da Vinci föddes den 14 april 1452 i Anchiano. Anchiano låg nära samhället Vinci i Toscana. Han dog den 2 maj 1519 i Amboise i Frankrike. Leonardo var uppfinnare, konstnär, arkitekt, författare, ingenjör, naturforskare, matematiker, musiker, filosof, och helt enkelt ett Italienskt universalgeni. Han är bland annat mycket känd för sin målning Mona Lisa. Leonardos efternamn Da Vinci betyder "från Vinci", och det är för att han var född utanför äktenskap. Han var en av renässansens mest betydelsefulla personer. Redan som barn började Leonardo visa sig skicklig på att bland annat spela luta, sjunga och läsa poesi. Det var dock faktiskt inte vid dessa områden som Leonardo var som bäst i, vare sig som ung eller äldre. När han var 14 blev Leonardo lärling hos en ledande florentisk skulptör, guldsmed och målare, Andrea del Verrocchio. I sin ungdom var Leonardo Da Vinci med och målade Jesu dop. Han målade en ängel som Verrocchio tyckte var så imponerande att läromästaren svor att aldrig mer försöka måla igen. 1472, som 20-åring, blev Leonardo läromästare och medlem av Sankt Lukasgillet. Lukasgille var ett vanligt namn på det brödraskap som målare och skulptörer formade. Leonardos tidigaste verk är en målning av Arno-dalen som han målade i augusti 1473. Från 1476-77 finns inga uppgifter om Leonardos arbete. 1478 lämnar han Verrocchio och flyttade från sin fars hus. 1482 tillträdde Leonardo i tjänst hos hertigen av Milano, Ludovico Sforza. Han verkade som hovmålare, skulptör, arkitekt och trots att han avskydde krig; Arméingenjör fram till familjen Sforzas fall 1499 då Franska armén ockuperade Milano. Leonardo fick i uppdrag att måla Nattvarden och Madonnan i grottan för ett kloster som hette Santa Maria delle Grazie. Han gjorde också till Sforza en modell till ett ryttarmonument men den förstördes av franska soldater innan den han gjutas i brons. Leonardy flydde så småning om till Venedig där hans kunskaper som arméingenjör togs i bruk. Prick år 1500 begav Leonardo sig till Florens, och förenade sig två år senare med Cesare Borgia på dennes fälttåg men sen återvände Leonardo till Florens igen efter Borgias nederlag. I Florens stannade Leonardo till 1508. Det var nån gång under de åren i Florens som Leonardo målade sin mest kända målning, Mona Lisa. Sedan återkallades Leonardo till Milano av stadens Franske guvernör Charles d'Ambroise och var under fem år där sysselsatt med vetenskapliga studier och planerade faktiskt en kanal. Sedan reste den åldrande Leonardo Da Vinci till vatikanen med sin elev Francesco Melzi till Vatikanen 1513 för att vinna påven Leo den tiondes gunst. Han lämnade Rom 1517 för att resa till Frankrike för att arbeta för kung Frans I. Medans han i Rom hade varit omgiven av intriger var Leonardo i Frankrike mycket uppskattad och beundrad. Han levde på det kungliga slottet Clos Lucé fram till sin död 1519.
Leonardos skrivböcker var skrivna spegelvänt och fyllda med anatomiska studier, rörande proportionslära, optik, perspektiv, anatomi, geologi, och en hel massa uppfinningar. Han hade ritningar och bilder av kanoner, en stridsvagn, en dykardräkt och flygmaskiner.
Leonardos skrivböcker var skrivna spegelvänt och fyllda med anatomiska studier, rörande proportionslära, optik, perspektiv, anatomi, geologi, och en hel massa uppfinningar. Han hade ritningar och bilder av kanoner, en stridsvagn, en dykardräkt och flygmaskiner.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)