Arbete om Kroppen

Jag har under ett par veckors tid läst fakta om människokroppen. Det var värdefullt och intressant, och jag har lärt mig mycket nytt viktigt. Här kommer vad jag har läst om:


Skelettet

Skelettet har 206 ben som ger kroppen stadga. Det finns olika sorters leder, som till exempel gångjärnsled i knäet, kulled i höften och vridled i nacken. Benet är hårt utanpå och har gles benvävnad inuti.Där finns också benmärg som lagrar fett och bildar blodkroppar.


Muskulaturen

Varje kroppsrörelse utför man med musklerna, som samarbetar med skelettet. De byggs upp av långa fibrer, som kan dra ihop sig och slappna av. Mer än 650 skelettmuskler, halva människans kroppsvikt täcker skelettet i olika lager och ger kroppen form.


Nervsystemet

Nervsystemet kontrollerar allt man gör. Hela systemet byggs upp av nervceller, och i hela kroppen finns det runt 1000000000000 sådana! När man bränner sig, så skickar nerverna signaler till hjärnans smärtcentrum. Nervsystemet gör så att man känner kyla när man tar i en isbit, eller får en stöt av ett elstängsel. Kranialnerverna är tolv par nerver vilka nästan alla ger hjärnan information från sinnesorganen. Undantaget är nerv X som bland annat kontrollerar hjärtats arbete.


Cirkulationssystemet

Cirkulationssystemet skickar syre och näring till alla celler och transporterar bort avfallsprodukter genom blodkärlen, artären, kapillären och venen. Allting flödar i samma riktning som blodet, och resultatet blir ett fantastiskt kretslopp som styrs av hjärtat. Artärerna för blod ut i kroppen och veneran transporterar det därifrån. Kapillärerna är förbindelselänkerna mellan artärerna och venerna.



Hormonsystemet

Hormonsystemet skickar ut olika produkter, hormoner i blodsystemet. Hormonsystemet kontrollerar de olika körtlarna i kroppen. Dessa är till exempel bukspottkörteln som producerar två hormoner, insulin och glukagon, som kontrollerar sockerhalten i blodet. Brässen producerar ämnen som är viktiga för immunförsvarets utveckling.


Det Lymfatiska systemet

Det lymfatiska systemet kontrollerar kroppens vätskesystem och immunförsvar. Överskottsvätskan, lymfa, som passerat ut från blodkapillärerna samlas upp och transporteras tillbaka till blodbanan genom ett nätverk av lymfkärl och lymfknutor. I lymfknutorna finns dessutom två sorters viktiga vita blodkroppar, lymfocyter och makrofager som tillsammans med andra liknande celler i blodet försvarar kroppen mot infektioner och olika slags smittor.



Hud, hår och naglar.

Naglar är viktiga. Med de kan man klia sig och göra svåra saker med fingrarna som kräver fingertoppsprecision. Naglarna är uppbyggda av celler, som skapas av moderceller bakom nagelroten som ständigt förnyar naglarna. Vartefter nageln växer hårdnar den längst ut och dör. Huden har två olika lager, som varierar mellan 0,5 och 4 millimeter i tjocklek.den skyddande ytterhuden har överst ett lager av platta vattentäta celler som sakta flagnar av och ersätts av nya. den tjockare läderhuden inneåller blodkärl, nervändar, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Hårstrået som man kan se med blotta ögat är en tunn lättböjlig stängel av döda celler. Den växer ut från en hårsäck i läderhuden. Sakta men säkert blir hårstrået längre.


Huvud och hals

Innanför skallbenet finns inte bara hjärnan utan också ett komplext nätverk av nerver och blodkärl. Hjärnan kontrollerar hela kroppen. Den gör så att man kan känna, tänka och lära, till exempel. Halsen hjälper till att stödja huvudet, samt se till att huvudet kan röra sig på olika sätt.


Hjärna och ryggmärg

Hjärnan har mer än 100 miljarder nervceller som är kopplade till varandra i ett jättenätverk. Signalerna mellan hjärnan kroppens olika delar transporteras via ryggmärgen i kotpelaren. Hjärnan har två halvor. Höger hjärnhalva kontrollerar vänster sida av kroppen och vänster sida kontrollerar höger sida. Lillhjärnan gör rörelserna mjukare och anpassade till det man tänker göra. Lillhjärnan hjälper till att hålla kroppen upprätt och att hålla balansen.


Skalle och Tänder

Kraniet är inte en enda bit ben utan flera ben och skikt som är ihoppusslade i varandra. Kraniet skyddar och stödjer hjärnan som är väldigt ömtålig. Skallens framsida ger ansiktet form, och många ansiktsmuskler fäster där. I kraniet sitter även käken, där tänderna i sin tur finns. Tänderna är inbäddade i gropar i över och underkäken. Formen på tänderna avgör till vad man använder de till!
Tänderna har ett skyddande lager vit emalj utanpå den inre strukturen. Inne i tanden finns en pulpa som innehåller blodkärl och nerver.


Huvudets muskler

Huvudets muskler fäster oftast i kraniet. De musklerna kontrollerar tuggning, ansiktsuttryck, ögonlock och mycket mer. Ansiktsuttryck som markerar glädje använder 12 muskler medans ansiktsuttryck som markerar ilska bara använder 11 muskler!


Tunga och näsa

Med hjälp av tungan och salivet fördelas maten i munnen så att smaklökarna kan uppfatta smaken. Det finns cirka tio tusen smaklökar på tungan! När man är täppt i näsan kan inte luktcellerna reagera som vanligt, alltså så smakar maten mindre. Smak är faktiskt en blandning av smak och lukt! När man andas in fastnar doftmolekylerna i ett sorts slem i näsan.Hårlika strån reagerar på dofterna genom att skicka signaler till hjärnans doftcentrum. Där analyseras dofterna. Doftcentrumet gör att man kan uppfatta massor av lukter.


Öra

Örat fångar upp ljud som processeras i hjärnan. Ljudvågorna förs in i hörselgången där de snart slår emot trumhinnan och får den att vibrera, och detta orsakar små rörelser hos mellanörats tre små ben. Stigbygeln, det minsta benet i hela kroppen, slår som en kolv mot det ovala fönstret vilket sätter igång vibrationer i snäckans vätska. Rörelsernas våglängder stämmer överens med ljudvågornas. Från snäckan förs impulserna vidare genom hörselnerven till hjärnan där de tolkas som ljud.


Ögat

Ögat hjälper hjärnan att projicera bilder, rörliga som stilla. Ögonen hjälper hela tiden till att visa vad som händer runt om kring människan, och gör på så sätt synen till kroppens kanske viktigaste sinnesorgan! Ögat står aldrig stilla, utan scannar allting hela tiden, även när man sover. Ljusstrålar som reflekteras från ett föremål böjs när de passerar genom hornhinnan på ögats framsida. Ljusstrålarna korsar varandra när de passerar linsen. När de korsade strålarna avbildar en uppochnervänd bild på näthinnan inuti ögat så reagerar sinnescellerna och skickar nervimpulser till hjärnan. Man ser egentligen allting uppochner, men i hjärnan vänds bilden "rätt".


Mun och svalg

Munnen släpper inte bara in mat och dryck utan även syre och luft som bidrar till att de ljudvågor som struphuvudet formar blir till tal. Maten förs ner genom matstrupen från svalget och ner i matspjälkningssystemet. Halsmandlarna skyddar ingången till strupen, och sitter nära spottkörtlarna som producerar saliv.


Bröst

Bålen är den centrala delen av kroppen. den står i kontakt med armar, hals och ben. I utrymmet inuti bröstet, brösthålan, finns hjärtat, lungorna och de allra viktigaste blodkärlen. Allting skyddas av bröstkorgen som är böjlig och rörlig vilket underlättar lungornas expandering.



Hjärtat

Hjärtat arbetar med att skicka runt blodet som finns i blodkärlen. Tack vare hjärtat får varje cell all näring och energi den behöver. När man vilar slår hjärtat ungefär 70 slag i minuten. När man rör sig och är igång slår det fler gånger i minuten. Hjärtat är som en enda stor muskel, ungefär lika stort som en knuten hand. Muskulaturen drar ihop sig och expanderar rytmiskt. Under ett åttioårigt liv slår hjärtat ungefär sammanlagt tre miljarder slag utan någon paus.


Andningssystemet

Andningssystemet drar in syre i kroppen och lämnar ifrån sig koldioxid. Kroppscellerna använder syre för att frigöra energin som behövs för att leva. Denna process kallas för cellandning. En biprodukt under cellandningen är koldioxid, som måste ut ur kroppen innan den börjar förgifta den. Andningsystemet består av luftvägarna och lungorna. Lungorna drar ihop sig och expanderar i takt med luften som fyller de.



Lungor

I lungorna förs luften in, och där lämnar koldioxid blodet. I och genom lungorna går massor av luftrör som förgrenar sig mer och mer mot ändarna. De yttersta luftrören är lika smala som ett hårstrå. Vänster lunga är mindre än höger och har två lober, så att hjärtat ska få plats. Lungorna kan expandera sig mycket för att man ska få plats med mycket luft.



Axlar

Den beniga stommen som utgör axeln är skulderbladet och nyckelbenet. Tillsammans bildar de en sorts ring som håller armarna intill resten av kroppen. Axeln gör också så att armarna kan röra sig i olika riktningar. Axelleden är en kulled som finns längst upp på armen och underlättar rörelser åt alla håll.



Arm och Armbåge


Armarna är mycket rörliga och kan sträcka ut sig för att händerna ska kunna röra föremål runt omkring. Armarnas rörlighet är en följd av axelledens flexibilitet och armbågens led. På armarna sitter massor av muskler som gör att man kan röra handen, och inuti armbågsleden finns ledvätska som smörjer leden.


Hand och handled

Eftersom att benen sköter gång så är händerna lediga att göra alla möjliga pillriga jobb. Händerna innehåller massor av ben som är mycket rörliga, speciellt tummen. Blodkärl löper längs fingrarna och förser de med syre och blod. På fingertopparna finns massor av känsliga nervändar som är mycket viktiga för att man ska kunna känna sig fram med handen.


Rygg och Ryggrad

Ryggen är den del av bålen som håller kroppen upprätt. Det är kroppens centrala del, den sträcker sig från nacken till höfterna. Ryggens medellinje är kotorna, en stapel av små starka ben. Kotpelaren och andra ben och muskler hjälper ryggen att böja sig och sträcka sig på många olika sätt. Revbenen fäster i kotpelaren, som består av 26 kotor.


Bålens muskler


Bröstet skyddas av revbenen som är förenade och täckta av muskler. Stora bröstmuskeln drar armen framåt och bakåt. Raka bukmuskeln vrider och böjer bålen framåt. Inre revbensmusklerna drar revbenen inåt och nedåt under utandning. Yttre revbensmusklerna uppåt och utåt under en inandning.'



Buken

Buken är den nedre delen av bålen. Den sträcker sig från mellangärdet till bäckenets nedre kant. I buken finns massor av viktiga inälvor och organ som magsäcken, matspjälkningssystemet, tarmarna och levern. Organen skyddas av muskler i bukväggen som är täckta av membran som låter de glida över varandra.


Matspjälkningssystemet

Maten man äter ger cellerna energi och byggmaterial. Men innan maten kan användas måste den brytas ner till molekyler sin sedan spjälkas till mycket små byggstenar med hjälp av enzymer. Matspjälkningssystemet är som en lång kanal eller ett rör, som går från munnen, ner i magsäcken och ner genom tarmarna. Magsäckens syra innehåller enzymer som bryter ned maten. Den produceras av slemhinnan på magsäckens insida.


Lever och Gallblåsa


Kroppens alla celler behöver jämn värme och hela tiden syre för att kunna arbeta. Levern spelar en stor roll I detta genom att ha koll på blodets sammansättning. Det är ju blodet som ger cellerna näring. Levercellerna är som kemiska fabriker, de lagrar och frisätter socker, lagrar fett, vitaminer och mineraler och tar bort allt giftit ur kroppen och ser till att gamla blodceller försvinner ur blodet. Denna process frigör massor av värme som hjälper till att hålla kroppen varm.