Crash Course: Ecology

Crash Course Ecology är en serie av kortfilmer som presenteras av Hank Green. Den är intressant, ger en bra introduktion till ekologi; samlevnaden mellan de levande organismerna och miljön de lever i. Hank Green beskriver bra och med humoristiska inslag här och var. Dock pratar han väldigt fort vilket kan vara ett problem för de som har svårt att förstå engelska. Men jag gillar serien, den gav mig en bra bild av ekologi och biologi, jag fick lära mig om olika ekologiker, som jag har bloggat om, och så var det väldigt intressant att se vad vi kan göra åt växthuseffekten som håller på att förstöra jorden.

Avsnitt 1

Hank introducerar showen och beskriver hur jorden var innan allt liv, och hur sedan jorden kallnade efter att ha varit vulkaniskt aktiv och kokhet, och allt medans den kallnade så kunde fukten i atmosfären falla till jorden i form av regn som skapade de första haven. Och genom det. på något sätt, skapades det första livet.


Avsnitt 2

Hank Green förklarar att Ekologi liknar Biologi, men bland annat så är skillnaden att istället för att som med Biologi forska om organismer så forskar man i Ekologi om miljön de lever i. Sedan berättar han om west nile-virusets utbrott i Texas. Varför hände det inte året innan, och varför just i Texas? Han förklarar att det handlar om Populationsekologi. Populationsekologi är läran om hur en population lever i en miljö och utvecklas.


Avsnitt 3

Hank pratar om hur den mänskliga populationen har växt och undergått en massa förändringar för att bli den dominanta rasen på jorden. Sedan 1650 har människan undergått den största förändringen av alla stora djurarter i hela historien! 1650 fanns runt 500 miljoner människor på jorden. 1850 var vi en miljard. 1930 var vi 2 miljarder och 1975 var vi 4 miljarder. Nu är vi långt förbi SJU MILJARDER människor på jorden. Från bara 1975 till 2015! Det är fyrtio år! På fyrtio år har människornas antal ökat med tre och en halv miljard. Det finns en teori som heter R-K-Selektion, som bygger på om ett djur väljer "Mer" eller "Bättre kvalite". Till exempel, R-Strategi är stor kull, kort tid mellan födslar, hög barnadödlighet och lite familjeomsorg. K-Strategi är liten kull, lång tid mellan födslar, låg barnadödlighet och större och omfattande barnaomsorg.

Avsnitt 4

Det fjärde avsnittet handlar om ekologiska gemenskaper. En ekologiskt gemenskap är uttrycket för hur olika arter agerar när deras habitat överlappar varandra; konflikt uppstår och en kamp för resurser bryter ut. Eventuellt kommer en av arterna segra över den andra och få tillgång till resurserna på habitatet. Detta kallas för kompetitiv uteslutning. Han berättar också om ekologiska nischer. En nisch är summan av alla resurser, både biotiska och abiotiska som en art använder i sin omgivning. Man kan se på en individs nisch som dennas "jobb" som förser den med en speciell livsstil. Det här kan hjälpa till att förebygga kompetitiv uteslutning, för det gör att individer och arter alla har sin egen plats i systemet och därför inte behöver tävla om resurser. En gemenskap.

Avsnitt 5

Handlar om predation. Predation är inte bara "djur äter djur", för det är inte bara djur som är inblandade i det tävlingsinriktade samspel som kallas predation. Predation uttrycker hur en organism dödar en annan organism för att kunna absorbera dennes energi. Alla behöver energi för att leva, hur man utvinner den är en annan sak. Herbivorisk predation, till exempel, är när en organism, till exempel en buffel, äter en växtorganism, som gräs. Och eftersom ett annat rovdjur kanske äter buffeln som åt gräset absorberar rovdjuret då buffelns energi, som buffeln fått från gräset. Parasitisk predation är när en organism utvinner energi från en "värdorganism", som ofta skadas eller ibland dödas i processen. Jag kollade upp en sådan parasit, Ophiocordyceps unilateralis. Detta är en fungus som infekterar en speciell art av myror, och tvingar de att fästa sig under till exempel ett blad på ett habitat med rätt fuktighet och temperatur så att parasiten kan växa och reproducera. Efter 4-10 dagar är processen slut och myran dör.

Avsnitt 6

I avsnitt 6 förklaras ekologisk följd, det vill säga, hur ett samhälle ändras vart efter tiden går. Efter katastrofer som stormar, skogsbränder och meteoritnedslag kunde forskare se ändringar i ekosystemet. Primär följd kallas det när nytt liv koloniserar ett område som aldrig tidigare haft liv, och bygger upp ett nytt ekologiskt samhälle. Ta till exempel ett enormt torrt ödeland som skapats efter en våldsam skogsbrand, enormt vulkanutbrott eller ett kometnedslag.. Sekundär följd kallas det när ett ekosystem på en plats sakta byggs upp på nytt efter en katastrof, till exempel en storm eller översvämmning. Under det tidiga 1900-talet upptäckte några ekologister något de kallade ett klimaxsamhälle, ett samhälle som har utvecklats så pass och undergått så många ändringar att det till slut blivit ett helt stabilt ekosystem med ett förutsägbart antal arter som lever där tills nästa katastrof utplånar samhället. Men detta är inte helt sant, för slumpmässigheten i naturen hindrar oss från att förutse någonting till 100%. Och stabilitet händer dessutom aldrig i ekologi.

Avsnitt 7

Handlar om ekosystem och näringskedjor. Ekosystemsekologi är läran om hur energi och materia (föda) rör sig i ett ekosystem och sedan slängs ut igen. Man kan mäta ekosystem på olika sätt, bland annat genom att mäta dess biomassa, den totala vikten av organismer i ekosystemet, eller Produktivitet, hur mycket materia som produceras och hur fort det växer tillbaka, hur bra ekosystemet är på att hålla kvar materia. I ekologi står materia för näring, vatten, föda, etc. Organismer i ett ekosystem organiserar sig i en trofisk struktur, där varje enskilt liv har en speciell plats i näringskedjan. Längst ner finner man den primära produceraren, växter, som producerar energi med hjälp av fotosyntes, sedan kommer primär konsumerare, en herbivor, som äter växten för att konsumera dess energi, sedan kommer sekundär konsumerare, karnivor, som äter den primära konsumeraren. Tertiära konsumerare äter de sekundära konsumerarna, och de tertiära äts av de kvartära. Fast oftast är det enklast att göra ett så kallat ekologiskt nät med konsumerare och producerare, eftersom en björn kanske äter bär från en buske, och när den dör absorberas dess energi av växter som i sin tur kanske producerar bär.


Avsnitt 8

I avsnitt 8 förklarar Hank Green vad moln är - hur de skapas, hur de försvinner och vad de gör. Regn, hagel, snö, är utfällning. Det händer när vattenånga i molnen kyls ner och faller till marken i form av små droppar, ibland fryser de och då blir de snö eller kanske hagel. Evaporering är motsatsen till kondensering, när en vätska blir gas. Till exempel när solen lyser på havet så att vattnet blir till vattenånga, som samlas i - japp, moln.
Sublimation är när ett solitt material blir till gas,
deposition är när en gas blir solitt material.

När vattendropparna som regnat ner rinner bort, drar atmosfären de ofta till haven, ibland under jorden. När vattnet rinner eroderar de marken och får med sig mineraler och salt. Vattnet smakar inte salt, men saltet finns där. Och när vattnet når havet, kommer det så småning om att evaporera igen och bli till moln. Men, då hänger mineralerna i vattnet inte med till molnen utan stannar i havet. Efter några miljarder moln av vatten som evaporeras, kondenseras, drar med mineraler och åker tillbaka till havet blir det salt.

Avsnitt 9

Det här avsnittet handlar också om en cykel, precis som avsnitt 8, fast snarare två cyklar som är väldigt viktiga. Detta är nitrogencykeln och fosforcykeln. Djur behöver 65% syre, 19% kol, 10% väte, men också 3% nitrogen och 1% fosfor. Trots att nitrogen och fosfor bara behövs i så små mängder är de jätteviktiga. Nitrogen behövs till exempel för att skapa aminosyror som skapar protein. RNA och DNA behöver fosfor, fosfor är dessutom P:et i ATP. Fosfor och nitrogen finns överallt, fosfor i stenar och nitrogen i atmosfären. Men de är sällan i en form som är biologiskt tillgänglig. Organismerna som löser detta är växter. Nitrogengas (N2) uppgör cirka 78% av atmosfären. N2 är två nitrogenatomer sammansatta med en trippelbindning. Nitrogenet i N2 behöver vara delat i två för att växter ska kunna absorbera den, men på grund av trippelbindningen är det jättesvårt att dela på de. Växter kan använda andra former av Nitrogen men med N2 behövs lite extra hjälp. Nitrogenet i atmosfären behöver vara "fixerat". Den processen kallas för nitrogenfixering, och det är något som vissa bakterier kan göra. De finns i jorden och vattnet. Dessa bakterier omvandlar N2 till ammoniak (NH3), vilket sedan blir ammonium när det blandas med vatten (NH4+). Då kan det användas av växter. Djur äter växterna, sedan kommer fosforrester ut med djurets avföring, som sedan komposterande bakterier omvandlar till NO2-, nitriter, och NO3-, nitrater. En cykel!

Fosforcykeln. Fosforcykeln har inget att göra med atmosfären men däremot med litosfären, jordskorpan. Den är rik på fosfor. Det finns bara några få stenätande bakterier, så därför måste fosfor utvinnas på andra sätt. Vatten och vågor eroderar fosforn i stenen som sedan sköljs med vattnet och blir tillgängligt för växter som direkt absorberar de. Växterna äts av djur, sen kommer resterna ut med avföringen, och växter tappar löv, och då bryter komposterarna ner dessa växtrester och frigör fosforn som därefter återvänder till marken, eller till havet. I havet stannar fosforn ofta länge eftersom havet behöver massor med fosfater för att kunna fungera.


Avsnitt 10

Det tionde avsnittet handlar om hur ekosystemen hjälper oss människor och alla andra arter på jorden, närmare bestämt tjänster indelade i fyra katergorier; supporttjänster där ekosystemen hjälper till att skapa och förnya jordens biologiska system och återvinna ämnen som är viktiga för att liv ska funka, provisionstjänster som ger oss råmaterialen vi behöver för att leva: fisk i haven, dricksvatten ur vattendrag, fiber, växter som går att äta, bränsle, som trä och gräs och vattenkraft, Regulationstjänster håller koll på många av jordens system som kan vara potentiellt farliga, där inräknas att fungi komposterar och bryter ner död materia och att växter absorberar koldioxid, och till sist kulturtjänster, för att ekosystem är fantastiska, de skapar och tar hand om liv, ger oss vackra platser att vara på och intressanta saker att utforska. Hank förklarar att människan tyvärr håller på att förstöra alltihop, med den ökande avverkningen av träd och samtidigt det enorma utsläpp av koldioxid till atmosfären.


Avsnitt 11

De elfte och näst sista avsnittet handlar om föproreningar, och Hank Green förklarar att naturliga föroreningar kan vara precis lika farliga se de som orsakats av människan. Skräp som burkar, glas, eller plastkassar har oftast inte så stor chans att negativt påverka ett ekosystem. Det farliga är dock det vi inte ser. Kemikalier i naturen kan vara farliga. Naturliga kemikalier i fel blandningar kan orsaka lika mycket skada som till exempel för höga utsläpp av bekämpningsmedel. En av de största sakerna vi gör som har med föroreningar att göra är att vi mixtrar med naturliga sammansättningar och ärndrar biokemiska cyklar. Den cykel vi mest stökar till är kolcykeln. Vi frigör en massa koldioxid genom att hugga ner skogar med träd som bevarar och sakta omvandlar koldioxid till syre samtidingt som vi släpper utt mängder av koldioxid när vi bränner olja. Vi förvirrar ekosystemen eftersom de inte kan hinna med att anpassa sig alltefter vi släpper ut och förstör. En annan cykel vi mixtrar med är nitrogen och fosforcykeln. Fosfor och Nitrogen från till exempel gödsel släpps ut i haven från diken efter gödsling. Alger börjar växa och förgiftar vattnet och djuren som lever där. sedan när algerna dör börjar komposerande organismer bryta ner algresterna, och för att göra det behöver de syre, de tar syret i vattnet och lämnar inget till de andra levande organismerna i vattnet. De dör, och sådana platser med helt döda vatten kallas för döda zoner. Några exempel på naturens gifter är till exempel Cyanid som finns i små små mängder i äppelkärnor och mandlar, och i andra fruktkärnor. Men man utvinner cyaniden för att det är ett effektivt insektsmedel och man kan använda det för att skilja ädelmetaller från stenen. Kvicksilver, ett annat giftigt ämne finns i stora kolsamlingar under jorden och där gör de ingen skada men när man bränner de så släpps kvicksilvret ut i luften och så småning om samlas det i marken och havet där det eventuellt nästlas in i näringskedjan.



Avsnitt 12

Det tolfte och sista avsnittet handlar om två sorters vetenskapliga sätt att försöka rädda ekosystemen, biodiversiteten och kanske allt på jorden från katastrofer, både de oräkneliga katastrofer som människor har orsakat - oljespillor, utsläpp av massvis av koldioxid, användandet av giftiga kemikalier i naturen, och naturskapade katastrofer som skogsbränder som utvecklas till förödande eldhav, enorma översvämmningar och naturens gifter.

Det första heter Konserveringsbiologi, och det andra heter Restaureringsekologi.

Konserveringsekologi innebär att man mäter biodiversiteten i ett ekosystem och sedan bestämmer hur man ska kunna skydda det från katastrofer och störningar.

Restaureringsekologi handlar om att återställa förstörda eller skadade ekosystem så att de kan leva på nytt.

Hank green ger några exempel på förstöprda ekosystem, till exempel när det var översvämmning i en gruva och massor, och ytterligare massor av giftig arsenik läckte ut i naturen och i närliggande floder. Då fraktade man bort det giftiga materialet och återställde platsen för översvämmningen till en nationalpark. Det var alltså med hjälp av Restaureringsekologi. Men som Hank säger - man kan inte återställa stekt bacon till ostekt bacon, men man kan fortfarande äta det! Han förklarar att man kan iallafall skydda naturen från katastrofer och människans förstörelse när det inte går att återställa det.

Crash Course: Ecology
Har varit jätteintressant. Det här var andra gången jag såg om hela serien, första gången hade jag jättesvårt att förstå allting men sedan förstod jag plötsligt hur allt hängde ihop, och jag tyckte faktiskt att det var väldigt kul att forska i Ekologi! Även om saker ibland var lite oklara eller förklarades dåligt, eller för snabbt, så var det här en serie som jag definitivt kommer se om igen!